FAQ lönebildning

Varför gör ni detta utspel nu mitt i brinnande avtalsrörelse?

Teknikföretagens förhandlingschef hotar med att säga upp Industriavtalet om IF Metall ställer krav på låglönesatsningar, det vill säga de krav vi kommit överens om i LO-samordningen. Detta är ett tydligt besked om att Industriavtalet kan vara ett minne blott inom en snar framtid. Vi måste ta hoten på allvar. Därför har vi beslutat att tillsätta en utredning för att titta på en alternativ lönebildningsmodell. Sverige har inte råd att vara utan en modell för lönebildning.

Varför är ni så kritiska till Industriavtalet?

Grunden för vårt utspel är att Industriavtalet är hotat då arbetsgivarna ställer ultimativa krav vilket gör att avtalet kan vara ett minne blott inom en snar framtid. Sverige har inte råd att vara utan en modell för lönebildning.

Vi har dock under flera år haft en del synpunkter på Industriavtalet, en del positiva och en del negativa. Detta är ingen hemlighet. Avtalet har under många år bidragit till reallöneökningar vilket facken inom industrin ska ha beröm för.

Ur ett fackligt perspektiv finns också negativa synpunkter på nuvarande modell där industrin bestämmer alla branschers löneökningstakt. När man tittar på fördelningen av reallöneökningarna så finns en tydlig vinnare, tjänstemännen. Tjänstemännens köpkraft har i kronor räknat ökat med dubbelt så mycket som för arbetare sedan Industriavtalet tecknades. Detta är en oacceptabel utveckling.

Jämställda löner är en annan aspekt. Löneskillnaden mellan kvinnor och män år 2015, när hänsyn tas till yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid, var 4,6 procent. Det är ingen hemlighet att arbetsgivarna har avfärdat krav på låglönesatsningar som skulle gynna kvinnodominerade grupper på arbetsmarknaden. Man hävdar att dessa krav inte är förenliga med Industriavtalet. Denna syn leder givetvis till att klyftorna kommer fortsätta att öka. Såväl mellan arbetare och tjänstemän som mellan kvinnor och män. Nu går man från arbetsgivarhåll till och med så långt att man hotar med att säga upp Industriavtalet om lågavlönade får lite mer. Vi vill gå en annan väg. Vi vill ha minskade klyftor och mer jämställdhet. För att nå detta krävs en ny lönebildningsmodell där det är möjligt att jämna ut löneskillnaderna.

Ska inte detta ses som grundläggande kritik mot era fackliga kollegor inom industrin?

Snarare tvärtom. För det första så ska detta ses som en kritik mot arbetsgivarna inom industrin. För det andra kan vi konstatera att Industriavtalet har burit ut mycket frukt till breda löntagargrupper. För det andra så blir det i längden inte seriöst att kritisera delar av Industriavtalet om man inte har något alternativt förslag. Vi tillsätter därför en utredning som ska ta fram ett förslag till en lönebildningsmodell som kan möta framtida behov.

Handlar detta om att ni vill "sätta märket"?

När man framför kritik mot något bör man också ha ett svar på vad som är alternativet. Vi har i dagsläget inget konkret svar på vad som är alternativet till nuvarande lönebildningsmodell. Det vi vet är att Teknikföretagens hot om uppsägning av Industriavtalet gör att vi inom en snar framtid kan stå helt utan modell för lönebildning i Sverige. Vi anslår därför medel till en utredning som tar fram gedigna underlag för att kunna göra en kvalificerad bedömning av nuvarande lönebildningsmodell. Först då kommer vi att presentera hur vår lönemodell för att möta framtida utmaningar ser ut. Denna kan bygga på nuvarande modell. Den kan också se annorlunda ut.

Tycker ni att löneökningarna varit för låga?

Självklart finns det en övre gräns för hur höga löneökningar vi kan ha i Sverige. Men för låga löneökningar skulle ha negativ effekt på sysselsättningen, realräntan skulle stiga, investeringarna minska, kronan appreciera och konkurrenskraften försämras. Att följa europeiska konkurrenters löneökningstakt är inte längre ett relevant argument. Vi måste främst titta på hur produktiviteten ser ut i Sverige. När vi numera har en flytande växelkurs är det inflationsmålet som är adekvat och då måste man fråga sig vad som är en rimlig löneökningstakt med hänsyn till inflationsmålet. Teknikföretagen kräver i år löneökningar på maximalt 1,5 procent.