Karensdag ersätts av karensavdrag
Den 1 januari 2019 ersätts karensdagen vid sjukdom av ett karensavdrag.
Fastighets omförhandlar därför samtliga skrivningar i kollektivavtalen om sjuklönebestämmelser.
Lagändringen, som gäller från årsskiftet, innebär att tekniken för beräkning av karens vid sjukdom blir annorlunda jämfört med hur det varit.
Syftet med de nya reglerna
Syftet med införandet av ett karensavdrag är i första hand att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Med ett karensavdrag blir avdraget detsamma för den försäkrade oavsett när sjukfrånvaron inträffar.
Karensavdraget ska göras från sjuklönen. Karensavdraget ska inte kunna bli större än den sjuklön som skulle betalas ut för sjuklöneperioden.
Karensavdrag
Under de första 14 dagarna av en sjukperiod har en anställd rätt att få sjuklön av sin arbetsgivare. Sjuklönen utgör 80 procent av den lön samt anställningsförmåner som den anställde skulle ha fått om hen inte blivit sjuk. Enligt dagens regler betalas inte någon sjuklön ut för karensdagen. De nya reglerna om ett karensavdrag innebär att arbetsgivaren från den framräknade sjuklönen för sjukperioden ska göra ett avdrag med 20 procent av den sjuklön som skulle belöpa på en genomsnittlig veckoinkomst.
Övrigt
• Sjukperioder som påbörjas tidigare än 1 januari 2019 ska behandlas enligt nuvarande bestämmelser.
• Om den anställde återinsjuknar inom 5 dagar ska sjukdagarna i den nya sjuklöneperioden läggas samman med sjukdagarna i den tidigare sjuklöneperioden.
• Karensavdrag ska inte göras vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod.
• Den närmare beräkningen av karensavdraget storlek ska få bestämmas genom kollektivavtal.
• Egenföretagare som bara har inkomst av annat förvärvsarbete (t ex inkomst av näringsverksamhet) berörs inte av ändringarna, de kommer fortsätta i det gamla systemet.
Exempel:
En arbetstagare med rätt till sjuklön arbetar 8 timmar om dagen, måndag till fredag. Den anställde arbetar totalt 40 timmar i veckan. Arbetstagarens inkomst är 110 kronor i timmen. Sjuklönen utges med 88 kronor per timme (80% av 110 kronor). Den genomsnittliga veckoersättningen i form av sjuklön är 3.520 kronor (40x88). 20 procent av den genomsnittliga veckoersättningen i form av sjuklön är 704 kronor. Anta att arbetstagaren blir sjuk på måndag morgon och resten av dagen. Arbetsgivaren gör ett avdrag från lönen med 110 kronor för varje timme som den anställde är sjukfrånvarande men skulle ha arbetat.
Föreslagna regler om karensavdrag: 0 kronor i sjuklön.
Karensavdrag görs på genomsnittlig sjuklön med 704 kronor (3.250x0,2) Sjuklön-karensavdrag = 704-704=0
Nuvarande regler om karensdag: 0 kronor i sjuklön.
Vid sjukdomsfrånvaro utges ingen lön. I båda fallen får arbetstagaren avdrag på sin månadslön för den dag denne är sjukfrånvarande, dvs. i detta fall 8 timmar, total minus 880 kronor. Däremot har arbetstagaren rätt att få kompensation i form av sjuklön för de timmar denne går miste om lön på grund av sjukdom. I detta exempel finns dock ingen sjuklön att betala ut i och med att den sjuklön som den enskilde skulle fått är av samma storlek som karensavdraget.
Protokoll
Protokoll från förhandlingarna om sjuklönebestämmelserna finns som bilaga på respektive avtals på Fastighets kollektivavtalssida.
Alla protokoll är inte klara än men läggs upp vartefter de inkommer.