Samhall behövs, men med rätt fokus
I en debattartikel på Dagens Industri skriver tolv företrädare för städbranschen att Samhall underminerar konkurrensen genom att i vissa fall lägga sig långt under marknadspris för städuppdrag. Fastighets delar uppfattningen att Samhall inte ska konkurrera på städmarknaden, men påpekar att bolaget fyller en mycket viktig funktion.
– Samhall har en given plats i vårt samhälle, men det måste få tillbaka sin roll som arbetsanpassningsåtgärd för funktionsvarierade, utan några vinstkrav hängande över sig, säger Lemmy Mauritzon, ordförande i Fastighets.
I artikeln lyfter författarna fram att Samhall, enligt en granskning från Konkurrensverket, ibland har lagt anbud som legat 40 procent under marknadspriset, och att de på vissa platser i Sverige har en stor andel av städmarknaden. Det är en utveckling som Fastighets kraftigt emotsätter sig.
– Samhall ska inte vara ett konkurrerande serviceföretag som tävlar mot lokala städfirmor. De anställda har inte de förutsättningarna och det är inte därför bolaget finns, säger Mauritzon.
Artikelförfattarna fortsätter med att föreslå att regeringen börjar ställa krav på redovisning om hur bolagets pengar används, och om tillskotten från staten bidrar till att kunna lägga lägre anbud. De föreslår också att ersättningen som utgår till Samhall ska gå att följa på individnivå.
Det sistnämnda ser inte Fastighets som en framkomlig väg, då det påminner om det dysfunktionella skolpengssystemet.
– Arbetsanpassningsåtgärder är så mycket mer än att anställningen subventioneras. Det behövs ett helhetstänk för att individer med funktionsvariation ska få ett fungerade arbetsliv. Många på Samhall har diabetes, hjärtproblem och andra allvarliga hälsoproblem, och det är mycket viktigt att arbetsgivaren har rätt kompetens att hantera det.
Enligt Mauritzon handlar frågan egentligen om vad Samhall är till för och var tyngdpunkten ska ligga. Att helt separera bolaget från arbetsmarknaden i syfte att inte störa konkurrensen skulle innebära att det inte längre var en affärsverksamhet utan dagverksamhet.
– Det kommer aldrig gå att konstruera en verksamhet som både sätter funktionsvarierade individer i riktiga jobb, samtidigt som de inte får verka på arbetsmarknaden. Vårt svar är att Samhall ska fortsätta erbjuda en meningsfull sysselsättning för funktionsvarierade, på deras villkor, utifrån deras förutsättningar, säger han.
Sedan 1992 drivs Samhall som ett aktiebolag, från att tidigare ha varit en statligt kontrollerad stiftelse. Samhall måste långsiktigt göra 5 procent i överskott. Det kan jämföras med Sveriges kollektivtrafik, där bolagen gör cirka 3 procent i överskott. Kravet på överskott skapar press på Samhall att vinna upphandlingar, som i vissa fall de anställda inte har förutsättningar att utföra, samtidigt som lokala städfirmor slås ut.
– Den utvecklingen kan inte vara efterfrågad av någon. Samhalls fokus måste ligga på de anställdas välmående, och anbuden ska vara anpassade efter det, avslutar Mauritzon.