Svart vecka för arbetsmiljön i Sverige
Förra veckan dödades åtta personer i arbetsplatsrelaterade olyckor. Orsakerna skiljer sig åt – det har varit både en hiss som fallerat, is som brustit, explosioner och fall från höga höjder. Det står dock klart att människor fortsätter dö för att säkerheten inte är tillräckligt prioriterad på svenska arbetsplatser.
- Någon annan slutsats kan man inte dra. Detta är den svartaste veckan i mitt ombudsmannaliv som började 2001, säger Torbjörn Jonsson, arbetsmiljöansvarig på Fastighets.
I genomsnitt dör en person i veckan på svenska arbetsplatser. Siffrorna har varit relativt stabila under det senaste decenniet, och avvek bara under pandemiåret 2020, då endast 24 personer avled. Hårdast drabbad är byggbranschen, jordbruket och transportnäringen, som tillsammans står för majoriteten av alla olyckor. Det handlar i många fall om förlorad kontroll över fordon, fall från hög höjd eller att något rasar ihop.
Torbjörn Jonsson är arbetsmiljöansvarig ombudsman på Fastighets och menar att det är ett val att minska på säkerheten.
- Många olyckor kan undvikas genom högre säkerhetsmarginaler, men då minskar man litegrann den ekonomiska marginalen. Därför väljer ofta arbetsledningen att stressa på och ta genvägar, särskilt om konkurrensen är hård. Vill vi ha det så? Jag menar att det är en samhällelig katastrof att helt vanliga löntagare går upp, äter frukost och sedan åker i väg och riskerar sina liv.
De problem som orsakar dödsolyckor är strukturella, det vill säga att samma mönster återkommer på olika platser, med olika bolag, med olika anställda. Ändå är det först när någon dör som samhället reagerar och börjar utreda vad som har inträffat. Enligt Torbjörn Jonsson är det fel perspektiv. Grundorsaken har redan inträffat innan olyckan händer.
- Vi kan inte komma i efterhand när någon har dött och försöka utreda vilken kabel som hängde på vilket ställe, vilken motor som gick sönder vid vilket tillfälle och vem som borde ha anat vad vid vilket tillfälle. Det är helt enkelt för svårt. Statistiken visar tydligt att de flesta anmälningar kring dödsolyckor läggs ned i brist på bevis. Det behöver i stället bli kriminellt att över huvud taget bedriva affärsverksamhet med dödliga säkerhetsmarginaler.
Han menar att alla vet vad som behöver göras egentligen.
- Arbetsmiljöverket behöver mer resurser, regionala skyddsombud behöver utökad tillträdesrätt, det behövs statliga medel för att fortbilda skyddsombud och chefer. Vi behöver dessutom göra dödlig arbetsmiljö till ett grovt brott i sig, som innebär en stor ekonomisk risk för bolagen. Annars kommer det här aldrig ta slut. Arbetsmiljön kommer att prioriteras först när den påverkar pengaflödet.
Han avslutar:
- Någon annan slutsats kan man inte dra. Detta är den svartaste veckan i mitt ombudsmannaliv som började 2001.